Soites ekonomi är utmanande, liksom för övriga välfärdsområden överlag. Budgeten rör sig på 500 miljoners nivån, personal 4000, skuldbördan måttfullt 40 miljoner men på ökande, hyresansvar 21 miljoner, ränteutgifter knappt 3 miljoner. Ekonomin har underskott och glappet på ca -40 miljoner bör åtgärdas inom fastställd tid. Uppbalanserande av välfärdsområdets ekonomi är en stor utmaning och en absolut förutsättning för den fortsatta verksamheten? På samma gång bör Soites tjänster för sina drygt 68.000 invånare, kvalitativt kunna utvecklas och säkerställas. På sätt eller annat! I Soite anses inte det lilla befolkningsunderlaget vara ett problem. Ett hotmoln lurar dock vid horisonten, ifall någon annan politisk sammansättning än nuvarande, hittar på att ändra finansieringsmodellen för välfärdsområdena och i stället besluter ge direkt beskattningsrätt som finansieringsmodell för verksamheten? Då blir litenheten ett problem, ett befolkningsunderlag på 68.000 har för få skattebetalare ? Borde i så fall vara hundra tusen större ? Själv pratar jag med drygt 40 tjänsteår i ryggen, förtroendeperson i bl.a. gamla Soites beredningsorgan och fullmäktige 2021-23, KPedu samkommun (utbildning) fullmäktigeledamot till 2021, styrelsemedlem i Kvarnen samkommun till 2025. Dessutom bred erfararenhet från bl.a. frivilligt föreningsarbete i Lions och lucia, GBK och Kokkola Cup, Eläinhoitola Kotipesä. Familj, barn, barnbarn samt bonus dito.

Redan 2015 konstaterade ett par ledande politiker, då fyra kriterier av sex för kriskommun uppfylldes, "att låneupptagningsspiralen bör stoppas". "Fastän vi någorlunda skulle klara driftsekonomin, klarar vi inte lånestocken, ifall vi inte för stopp på ökningen i skuldsättningen"? Då visdomsord, gäller fortfarande? Skuldsättningskarusellen har sen dess fortsatt. Nya finansieringssätt typ sk finansiering med livscykelprincipen (årlig avbetalning och inlösning), KVR ackord och fastighetsleasing, har tagits i bruk. Stadens budget knappt 200 miljoner, varpå kommer stans konsernbolag av stor betydelse. Stadens skuldsättning drygt 300 miljoner, konsernlånebördan 500-600 miljoner, hyresansvar (fastigheter byggt med leasing principen) 50 miljoner, ränteutgifter knappt 5 miljoner. Relativa skuldsättningsnivån är 88,8%. Stan ligger på samma relativa skuldsättningsnivå som staten med sin offentliga ekonomi på sitt håll? Då stan bygger ut och förbättrar, efterfrågas ens liten måttfullhet och förlängande av tidsspannet? Alltid däremellan komma ihåg att turvis lätta på lånebördan? Besluten bör baseras på fakta, realism och verklighet, inte på entusiasm och önsketänkande? Då räcker de knappa skattepengarna till för mindre direkta service tjänster också i sidobyarna? Ansvaret för arbetskraftsförvaltningen är nytt för kommunerna, med möjligheter återigen till innovativ aktiverings verksamhet? Själv har jag drygt 40 tjänsteår bakom, förtroendeperson i gamla Soite, Kpedu och Kvarnen.